- Project Runeberg -  Klocka och trolltrumma : syner och sägner från Torne dal /
17

(1914) [MARC] Author: Emil Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - De dödas ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vatten hän mot Fiskar-Oluks rökiga kåta. Men Oluk hör till
de stora nåiderna. Han är från Enare skogar, och varenda
tand har han kvar den listige Oluk. Han kan förvända synen
på folk — eller vänder han vattnets lopp.

Det var också han, som stakat sin båt under gula valv
genom Kielijärvis villsamma kanaler upp för Köngämäs
strykande flod, till dess han hunnit Kummajokis hundrade
krökar, där det rök ifrån lapparnas kåtor. Nog visste Oluk
att gravöl stundade, han som såg mer än andra och hörde
röster från det mörka Saivo, där de döda bo. Slikt älskade han,
ty det gav mynt och brännvin, och härpå var icke brist bland
fjällfolket, när det kom ifrån havet. Nog visste han ock, vem
främlingen var, som låg där så blek uti pulkan. Men säga det
ville han ej för andra än Enare skogar och träskets tre
hundrade öar.

*



Icke långt var till svarta jorden, där fjällfolket fanns, men
svårt få de döda dit ned. Ty vigd borde mullen vara, däri sista
boningen togs, och det var långt till kyrka i dessa bygder.
I forna tider gick det nog förutan kyrka och präst, men nu
höllo fogdar och länsmän noga vakt emot hedniska seder, och
vådor kunde det hava, om ej också den kristne guden finge
sin dyrkan. Han kunde hämnas han ock. Det fanns många
gudar och många herrar. Man måste buga för alla.

Man hade tagit den döde ur kåtan just vid den sida, där
han dog. Att gå genom rätta dörren var sedan ej farligt för de
levande. Så hade man lagt en sten på platsen och därefter rivit
hela ställningen. Främlingen låg kall och blek i den
söndriga pulka man hämtat från vistet, och alla småvejsa hade han
med: Där funnos sax och kniv, sentråd och nålar, pipa och
tobak, eldstål och flinta. En yxa lades ock dit, så att han
kunde hugga sin ved och få eld till värme i den andra världen.
Den kristna boken med kors på pärmen, som funnits i
ränseln, fick ock följa med. En sådan bok hade ock prästen. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:57:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klotrumm/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free