Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken - Rättegången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är kyrkherrn och magistern de nu skola tämja»,
sade korpral Kruskopf, som var nere för att vittna, »men
kanske Herren i himlen tar sig för att i stället tämja den
stuten Wickman och alla getabockarna». Han hade redan
sett en hel rad av sådana i gårdar och kyrkstugor och nu
senast, när Antman höll tingspredikan, innan rättegången
skulle börja.
Se Antman han var liksom Wickman en av Grapens
kapellaner. Han satt i Hietaniemi, och nu hade
konsistorium förordnat den prästen att vara dess ombud. och
måhända föra dess talan mot hans egen kyrkoherde.
Det var nog ett underligt sätt. Antman var allt en hård
kniv, sade somliga. Han skulle nog sköta sig och laga så,
att varken kyrkoherden eller den där gudsnådelige
magistern, som folket sprang flera mil för att höra, längre
skulle draga åhörarna från hans kapell, så att han fick
stå där och predika söndag efter söndag för bara
»sömnklockaren»[1] och ett par tre till.
Där var expeditionsbefallningsmannen Ottonius såsom
aktor i målet. Den var inte så god att täs med. Han var
som klippt och skuren att hålla efter talarna och deras
tillskyndare, och hans slutpåståenden kommo nog inte att
bli så milda: Där var annan överhet, såsom
kronobefallningsmannen Heggman och sockenskrivaren Hackzell, där
vår talarnas värste vedersakare Pajalakapellanen Wickman,
som angivit sina ämbetsbröder för villfarelser i läran, men
själv stod anklagad för fylleri, svordom och sabbatsbrott,
och till allt detta kommo andra anklagade, angivare och
vittnen i mindre betydande mål.
Nils Ersson i Alkkula hade sålunda tvärt emot
överhetens befallning kringfört talare. Därför skulle han näpsas,
och då han var en olärd bonde, hade han med sig sågställaren
Matts Markström för att hjälpa homom lägga orden väl. Per
Taro hade hart när lastat överheter, som avskaffat en
del helgdagar. Han. hade djärvts påstå, att den drev en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
