Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Åja, åja, en har blivit för gammal att bara
fjollas."
På Klockeberga gård syntes varken dräng eller
piga. Stalldörren stod olåst, spiltorna så när som
på två voro tomma. Magistern klättrade upp på
skullen och hävde ned hö, som luktade unket.
"Här måtte stå illa till! Är det sant som sägs,
att brukspatron slagit ut halva besättningen?"
"Nej, vad folk ljuger!" jämrade Västerrådarn.
"Bruksherrn vet väl, vad han gör. Det är kar, det.
Resten är käringar."
Över gruset kring herrgårdstrappan låg ett lager
av multnande barr. Kring portalen hängde trasor
av väderblekt svart kläde. Ingen hade vålat sig till
att avlägsna dessa minnen från sista begravningen.
Magistern skakade på huvudet.
"Som här ser ut!"
"Ja, är det inte rart?" grinade gubben. "Det är
den likaste gård i Bergslagen."
Den stora svarta porten stod på glänt. I
förstugan snubblade magistern över allehanda bråte och
kom brådstörtat in i salen. Västerrådagubben
följde på tysta fötter. Han hade dragit av sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
