Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Det menar jag du ska, Anders lille."
Därmed var samtalet lyktat och magistern drog
vidare.
Han gick Gamla gatan uppför mot torget.
Framför rådhuset mötte han Röösens hustru. Hennes
man var borgmästare, och själv bar hon den vidaste
krinolinen i staden. Ekmarck gjorde för den skull
en lov, stannade, lyfte på hatten och lät den sjunka
i en båge till höfthöjd. Så skrapade han lätt med
foten, bockade. Och pannluggen, som var av ett
oroligt kynne, föll ned över ögonen.
Röösens hustru granskade honom, enkannerligen
hans dräkt, ty personen kände hon nog. Och det
skall vara sämre folk! tänkte hon. Likväl tilltalade
hon magistern helt vänligt och sporde:
"Bäste magistern, hur går det med komedien?
Skall Lisa-Brita Norstedt agera som Zayr? Nej, att
hon vågar? Det må jag säga, det är en
hardiesse –"
Magistern skrapade med stövelspetsen i snön.
Han stod där och smålog för sig själv och såg alls
icke på Röösens hustru.
"Mamsell Norstedt blir nog bra som la belle
Zayr. Så magistraten, min nådiga, kan vara alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
