Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stadsfiskalen stod orubblig på sitt träben, som
icke hade ont av kölden, men stadstjänarna gnedo
ivrigt öron och kinder. Norstedts ögon började
rinna, Kulle stack fingrarna i mun, Krok sökte
förgäves dämpa sin skrällande hosta.
Men borgmästaren läste oförtrutet, och när
kungörelserna tröto, hasplade han ur minnet åtskilliga
paragrafer i Svea rikes lag, väl valda och mindre
väl valda. Och kunde detta ha pågått länge, ty
lagboken är tjock och Röösen tröttnade sent eller aldrig
i ämbetets utövande. Till allas båtnad och gagn slog
Carolina Röös upp sitt fönster och ropade:
"Nu kan det vara nog, Rudolf. Kom genast in,
eljest får du tandvärk."
Trumslagaren satte i med en virvel och
magistraten retirerade skyndsamt – dels för kylans
skull, dels för att icke giva den fräcka populasen tid
att ripostera.
"Det var första duvningen, mina herrar," sade
borgmästaren. "Men vi få nog ge dem flera. Det
är en osedvanlig mängd löst folk i staden. Och jag
kan i förtroende meddela herrarna, att min hustru
nödgats avvisa inte mindre än fyra tiggare, som
bettlade i hennes eget kök."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
