Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malin Roth lämnar han helt åt sitt öde. Han ägnar
sig åt Lisa-Brita och åt magistern. Han illustrerar
en sultans kärlek på ett förträffligt sätt och sluter
la belle Zayr gång efter annan i sina armar. Och
för varje gång med allt större fulländning. Men även
magistern gör framsteg. I grevens nådiga deltagande
finner han mycken uppmuntran och spelar con amore.
Det blir hans olycka.
Albertina Wagnelius, som av alla dessa
händelser fått giftblåsan fylld, måste stinga för att ej
själv crepera.
Mitt i den ömmaste scen ropar hon:
"Nu går det för långt, Josephine! Den hasen
har inte vett att knäppa nattkappan över bröstet.
Och där ska Lisa-Brita stå och gnida sig. Nej,
böveln, hon är ändå mitt gudbarn –"
Lisa-Brita försvinner i kulissen. De häftigaste
snyftningar förråda hennes skam. Magistern står
som den pilskjutna S. Sebastian, lutad mot ett träd,
stirrande upp i taket med tårfyllda ögon.
Greven stiger fram till rampen och säger:
"Söta frun därnere, som kastade kattan i
ansiktet på mig. Det vill jag förlåta om frun bara
håller sig tyst."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
