Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon steg ut på gården med fånget fullt av elände.
Konrektor sade:
"Ack, hjärtebror, din sak står illa. Det talas så
mycket på din bak att jag inte hinner besvara
hälften. Och kan du veta! Gubben Lilja skyller
dig för stöld –"
"Stöld!" skrek magistern och slog båda
handflatorna i bordet. "Stöld!"
"Tag det trankilt, Andreas. Om inte stöld så
näst bredvid. Han säger, att du stod närmast
släden, då drittlarna rasade –"
"För att rädda fru Gunhild!"
"Just det. Du räddade fru Gunhild och lät
drittlarna ömkligen omkomma. Det glömmer Lilja
aldrig. Men tag det trankilt, min bror, tag det
trankilt. För det finns värre –"
"Trankil som en kogubbe," sade magistern och
korsade armarna över bröstet, "En hederlig karl
fäller de inte med prat. Kom an! Jag ger dem sju
för tu. Vad mera?"
"Jo, Anders, hovmarskalken –"
"Hovmarskalken?" upprepade magistern och lät
plötsligt armarna sjunka. "Nå, pina mig inte.
Hovmarskalken?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
