Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"– har sovit fördömt illa," fortsatte konrektor
och suckade djupt. "Kära mor hade givit honom
sina bästa bolstrar, men ingenting var till lags. Han
satt uppe till klockan tre och väntade på unge
greven, som hemkom i bedrövligt skick. Ullan grät
och hovmarskalken var nära slaget. Gud give att
han fått ett litet, litet slag. Var hade Henrik varit?
Vet du? Nå, det betyder föga, men att hovmarskalken
inte fått sova, betyder snäsor åt alla håll.
Min beskedliga fru mor har han kallat en intrigant
och mig en pedant."
"Och mig?"
Konrektor tinade med läpparna ett hål i
fönsterisen och valde under tiden ord, som borde vara
något skonsamma.
"Om dig, Anders? Han säger om dig att du är
den enda redliga karl i staden. Och han bjuder
dig Ekersta gäll, fast med tvenne villkor."
"Det vet jag," mumlade magistern med tjock röst,
"att det är villkor vid allt här i världen. Låt höra."
Konrektor smålog sorgset.
"Pro primo, broder, avstår du från sultans roll
i dag och alla dagar. Pro secundo utfäster du dig
att konservera salig prästens i Ekersta änka."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
