Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och han kastar sig handlöst fram över
kämparna. Vän och fiende äro honom lika, byte som
byte, blod som blod.
Jans näve träffar honom under vänstra skuldran
och han faller i en sned båge ned framför Jörgens
fötter.
"Där har du din esping, Jörgen," säger Jan.
"Lek varligt, tjuv, när du leker med ormar."
Men Siedel griper förblindad i högen av vältrande
kroppar, han tjuter som en ulv:
"Släpp mig! Hjälp mig! Jag vill fram! Jag
vill slå honom! Dräpte, dräpte, dräpte. Slå honom!
Räven i Ryglinge."
Plötsligt stillnar han och ser sig häpen och
sökande omkring.
"För fan – var är min falk? Var är tattaren?"
Och han ropar med förändrad, svagare men gäll röst.
"Tattare! Tattare!"
Som en skadskjuten fågel, med raglande, flaxande
vingslag lyfter Västerrådagubben ur högen av
hopsnodda människokroppar. De långa, magra
armarna fäkta i luften, knivbladet blänker då det
med fruktansvärd snabbhet beskriver sin båge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
