Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rannsakningen skulle hållas inom lyckta dörrar. Det
stod dock klart att den anklagades öde var beseglat.
Någon möjlighet att här igensopa spår eller att taga
hänsyn till varma förböner fanns icke. Allra helst
några förböner av ansedda personer icke fälldes.
Lugnet i staden var emellertid återställt.
Herr greven och hovmarskalken upptog nådigt
magistratens och åtskilliga ståndspersoners
lyckönskningar i anseende till såväl dess underbara
räddning ur våldsverkarnas händer som ock till dess
förestående äkta förbund med stadens skönaste
mamsell.
Endast konrektor dröp av våda eller illvilja en
bitter droppe i bägaren, sägande:
"Snarare prisar jag Anders Ekmarck lycklig.
Ty att i sin ungdom risas av Ödet, det stärker viljan
och ökar dödsföraktet. Men att se herr greven vid
sina år gå ovissa öden till mötes, det må väl väcka
farhågor och medlidande."
Sedan han sålunda uttryckt sin oförgripliga
mening knöt han en våt handduk kring sin panna
och sökte i sömnen glömska av begångna felsteg
och krafter till kommande. Ty även han gick okända
öden till mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
