Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla helgonet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LILLA HELGONET 35
genomströmmade henne. Att han kom, måste betyda,
att han blivit beskedlig.
Men, ehuru lugn och behärskad såg han alls inte
beskedlig ut, när han kom in med Huvudstadsbladet
sammanrullat i handen.
— God middag, pappa och mamma! Jag hoppas,
att ni inte har något emot, att jag i er närvaro
frågar Lisa, vad hon menar med det här?
— Fråga du, sade baronen och tog ofrivilligt ett
steg framåt.
En mörk, pinsam rodnad steg sakta upp på
kam-marherrinnans kinder. Hon hade sina små
hemligheter, vilket helt enkelt var nödvändigt för att stå
ut, men om det var någon av dem, som avslöjats
i Huvudstadsbladet, så kom det bra olägligt.
Hon behövde inte länge förbli i ovisshet. Herbert
stack tidningen under näsan på henne, så att hon
ryggade tillbaka för stanken av 1917 års trycksvärta,
eller var det kanske för vad hon läste på den
upp-vikna sidan? Där stod, under en ingress, som hon
inte vågade läsa, en dikt, kallad Kärleksmörkret och
därunder med stora typer: Lisa Leopold.
— Är det du, som har skrivit den här smörjan
eller är det inte? frågade Herbert. Jo, nog var det
hon. Dagen innan hon reste, hade hon lämnat unge
Valter Bollman dikten i utbyte mot rosorna och sen
alldeles glömt att fordra den tillbaka. Det hade
annars varit hennes avsikt att söka få den publicerad
i det bulevardblad, där hon förr som Lisa
Anderson placerat några erotiska dikter under signaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
