Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evigt varar Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5<D EVIGT VARAR JERUSALEM
på mig i nödens stund, den ensamme unge mannen.
Kanske, tänkte jag, har jag så motvilligt kommit
till denna främmande stad för att vara till hands nu.
Han tackade för att jag kommit. — Det är sista
gången jag ber er om något, sade han utan omsvep.
— Hur var det på generalrepetitionen? frågade
jag orolig. På nära håll var han fruktansvärt blek,
och över ögonen låg en dimma.
— Det vet jag inte, sade han.
— Vet ni inte ? nå, men då!
— Jag har ingen aning om hur generalrepetitionen
utföll, sade han. Jag har inte varit hemma sen i går
eftermiddag. Jag låg på de otroligaste ställen i natt.
Var för feg att riskera, att någon av mina vänner
kom från teatern och berättade om utgången. Och nu
är det så, förstår ni, miss Lindley, att jag inte har
mod att leva över min premiär.
Detta var nästan värre än jag väntat. Själva modet
var brutet. Han vågade icke höra sin dom, stackars
fege, tappre gosse med sina många medaljer från
galiziska slagfälten.
— Låt oss gå bort och sätta oss där på bänken,
föreslog jag för att vinna tid. Jag måste samla mig
till strid mot hans nervers skräck och hans själs
fruktan.
— Ni har förut varit rätt förhoppningsfull, sade
jag för att undersöka läget. Jag visste, att han varit
långt mer än så, eftersom jag följt hans arbete.
Sista akten är skriven på min skrivmaskin i all hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
