Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 den första kvinnan
ring man slagit omkring henne och vågat sig in i
det tomrum, där hon måste leva, sedan man
beslutat låtsa att hon var död.
— Ni pinade henne, så som endast kvinnor...
— Det är möjligt, svarade fru Nelson Brown,
att det pinade henne att få lov att dra sig tillbaka
i overksamhet och anonymitet...
— Det krossade hennes hjärta!
— Man krossar inte en så duktig kvinnas hjärta,
svarade fru Nelson Brown lugnt och tänkte:
Begriper inte den enfaldiga människan, att hon just
nu ska komma fram och omfamna mig?
Men det begrep alls inte Joan, ty hon var inte så
begåvad. Dessutom satt hon och grubblade på helt
andra ting.
— Och så satte ni in henne på dårhus för en
fredsartikel i en skandinavisk tidning!
— Ånej, sade fru Nelson Brown förtörnad. Jag
får be fröken Richardson själv, som är här i kväll,
att intyga att vi aldrig satte in henne.
— Ja, då var det några andra pacifister då.
— Fröken Richardson! ropade man, kam fram
och berätta för oss hur man behandlat er!
Joan reste sig tveksamt.
— Det är visst mig man ropar på, sade hon till
sin granne.
— Det ser nästan så ut, svarade denne. Ni måste
fram och säga dem några ord, så att de lugnar sig.
Han trodde hon var utom sig av förlägenhet, men
det var hon alls inte. Hon steg fram helt lugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>