Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannen, som blev ett lösbrev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J<)4 MANNEN, SOM BLEV ETT LÖSBREV
honom. Han har kanske ilat framåt lika fort, men
med större möda, och han har hela tiden bara sett
ner i skidspåren.
Men vems är denna röst? Han känner den, det
är hans hustrus, men han vet lika fullt, att det måste
vara ett misstag, det är icke hon. Kaja är hemma
och styr till middag för de tävlande. Och dock!
Just där fjärden smalnar ihop mellan två uddar, där
står nu den figur han hela tiden löpt efter, och det
är icke n :r 4, det är en kvinna, det är Kaja. Hon har
skidor liksom han och kommer emot honom med
ett forskande uttryck i sitt ansikte, som om vore hon
ännu icke fullt säker på, att löparn n :r 5 är den hon
söker. Men nu får hennes ansikte ett uttryck av
visshet, hon vinkar, hon ropar något, vad? Hör han
fel ? Hon ropar: Tor, ge mig nyckelknippan!
Han saktar farten. Hela hans kropp skälver niu,
hans huvud susar som om han haft instängd en
orkan där inne.
Seså, nu har hon blivit tokig, tänker han, men
det får jag ordna sen. Ur vägen, skriker han, ur
vägen!
Men Kaja, den av Gud förbannade kvinnan, hon
ger sig inte. —Vänta! skriker hon och ställer sig mitt
i hans väg, jag måste ha mina nycklar, jag kommer
inte åt nånting!
— Fan, stönar löparen och åker vidare. Men hon
förföljer honom med sina rop: — å Tor, var inte
kymig, ta ett tag i byxfickan och släng hit dem!
Han vänder sig inte om, men hon ser hur han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
