Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Divan, som aldrig dog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243 DIVAN, SOM ALDRIG DOG
landet, men han hade spelat med i Värmlänningarna,
så att lantlivet ansågs böra ha gått honom i blodet.
Men följden var den, att när han skulle sätta samman
filmen, så blev det, hur han bar sig åt, bara en Erik,
en Anna, ett par sturska föräldrar, en full figur,
som skötte komiken. Hur i Jesse namn, frågade
ban sig, ska man kunna åstadkomma någon
omväxling? Någon rådde honom att resa ut på landet
och se sig för själv. Detta råd slog honom som så
riktigt, att han följde det. Men på landet, där
tilldrog sig minsann inga bondfilmer. Där var
fullkomligt stilla, d&r var inte ens pittoreskt. Trumpna
människor, klädda i fula konfektionskläder gingo
omkring på fält och i fähus, på stämmor och kalas».
Ingen ovis kärlek förekom för föräldrar att
förhindra eller förlåta, giftermålen voro vettiga och
trista. Han hade också order att söka upp
karaktäristiska typer för att spela i det beramade dramat,
men inte fanns det några sådana. Icke en hade han
funnit som skulle kunna spela bonde naturligt, de
saknade ju ansikte. Han var just i beråd att för alltid
vända bondlandet ryggen, då han på väg till stationen
råkade slinka in på Lövlunda ålderdomshem. Och så
förde honom ödet i Kajsa Fästs armar.
Föreståndarinnan, som var ganska glad att
upprorsledaren fick annat att tänka på, gav henne gärna
permission från rovgallringen. Filmynglingen fick
Kajsa i enrum, gav henne pengar, snus och visky,
som hon drack torr, och satt sig mitt emot henne
med vidöppna ögon och öron. Och Kajsa snusade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
