Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Översikt över olika knutars användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom beskrives här ovan i andra stycket, tillbaka
till öglan, sedan runt igen tvärs över den förra
riktningen och förbinder de korsande parterna på
baksidan med en kronknut (se sid. 107, fig. 124, 125!).
5. För tillfällig ombindning av t. ex, en låda,
som skall hoplimmas o. s. v., kan användas den
beläggning, som beskrives på sid. 188 (fig. 223).
6. För att fästa en kork i en flaska användes
apotekarknuten (sid. 40) eller det därstädes beskrivna
ut- och invända märlsteket.
7. Påslagning av en tunna eller dylikt sker med
tillhjälp av samma stek som i 6.
8. För att binda händerna på en människa
eller fötterna på ett djur användes fångknuten (sid. 41)
eller flerdubbel överhandsknop med öglor.
9. För att binda en häst med grimskaftet
användes vanligen grimskaftsknut {sid. 34, fig. 24).
Bättre är två halvslag om egen part (sid. 49, fig. 39)
eller pålstek (sid. 64, fig. 65). För att utan tillgång
till halsring av något slag binda ett djur, t. ex. en
kalv, en get med ett rep, måste man göra en fast
ögla, som icke glider, om halsen på djuret, helst ett
pålstek, eller rännknut med halvslag. Om lapparnas
sätt att binda sina renar, se noterna sid. 35 och sid. 70!
10. För att fira ned eller hissa upp en person
i en lina kan man använda ett dubbelt pålstek (se
detta sid. 66, fig. 58!) eller en stolknut (sid. 41).
11. Öglan på glaciärtåget. När man skall passera
en glaciär, där sprickor förekomma, är det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
