Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vännerna skiljas åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fjärde, då »Kasumi» kommit rakt på Yaluflodens mynning
meddelade Yamaguchi Bob, att han nu begaf sig ut på den sista
af sina nattliga expeditioner. Han hoppades, när han kommit
åter från den, kunna ånyo förena sig med flottan och inlämna
rapport till amiral Togo.
— Jag kanske blir borta längre den här gången, sade han.
— Kan inte jag få följa med? Hvarenda gång ni varit
borta har jag gått i den grufligaste ångest för att ni inte skulle
komma tillbaka, och tiden här går bra nog långsamt.
— Det är tyvärr alldeles omöjligt.
— Hur länge tror ni, att ni kommer att vara borta den
här gången?
— Det kan jag inte säga, men jag har stoppat ned risförråd
för tre dagar i mina fickor. Jag hoppas, att jag inte skall bli
borta så länge. Det är bäst ni roar er med att spela go.
— Men tänk, om ryska flottan kommer, medan ni är borta?
För min del förstår jag inte, hur en befälhafvare kan lämna
fartyget så här.
— Nej, ni är ju heller inte amiralen!... Men jag tror
inte att ni behöfver gå och ängsla er för ryssarna. Port
Arthur-flottan törs inte komma, och den vid Vladivostok kan antagligen
inte. Adjö!
Två dagar förflöto, och när den andra dagen var slut, visste
Bob ej hvar han skulle göra utaf sig; han hade spelat go tills
det gick rundt i hufvudet på honom. Han ströfvade omkring
öfver hela fartyget och undersökte för tionde gången hvarje vinkel
och vrå däraf, tills han kände, att han skulle kunna upprita ur
minnet en plan af hela dess konstruktion. En af artilleristerna,
som kunde en smula engelska, fick han att säga före några
japanska fraser af vanligaste slag, såsom nodo ga kawakimashita,
»jag är törstig», hvilket för en japan är »halsen har torkat»; »jag
är hungrig» — o naka ga sukimashita, »högtärade insidan har
blifvit tom», samt »det är gräsligt kallt» — o samu gozaimasu,
»högtäradt kallt det vördnadsvärdt är», tills han undrade, huruvida
det skulle vara korrekt japanska att säga »jag skall i all
vördnadsvärdhet dänga högtärade skallen».
Men äfven detta slags förströelse miste snart sin uppiggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>