Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Ransakad och dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som låg utbredd på golfvet, i den förhoppningen, att han skulle
lämnas i fred åtminstone under några timmar.
Men han hade nätt och jämt fallit i sömn, då han väcktes
af en omild ruskning vid armen. När han satte sig upp, blef
han varse en beväpnad kosack, som höll ett brinnande ljus.
Mannen gaf honom ett tecken att resa sig upp, och kännande sig mera
död än lefvande följde han sin ledsagare ut ur rummet. Därute
omringades han af en halftropp soldater, som buro gevär med
påskrufvade bajonetter, och så marscherade de genom gatorna,
tills de kommo fram till ett stort hus, som var bättre upplyst än
något af de andra, och utanför hvilket en skyltvakt gick på post.
Inom några ögonblick befann han sig inne i en rymlig sal
och framför ett bord, vid hvars andra sida satt en grupp ryska
officerare. På bordet stodo några ostadigt fladdrande talgljus och
ett par runda oljelampor liknande dem man ser i järnvägarnas
sofkupéer. Vid hvardera bordsändan stod en rysk infanterist med
påskrufvad bajonett. Bob såg den långe tataren, den enörade
Tschang-Wo, inbegripen i samtal med en af officerarna.
Några ögonblick stod han där, ett mål för alla officerarnas
skarpt forskande blickar. De stirrade på honom med olika grader
af nyfikenhet och med skiftande ansiktsuttryck. Den af de
närvarande, som tydligen innehade högsta rangen — det var general
Sassulitsch själf — vinkade därefter tataren åt sidan och sade
några ord på ryska till en yngre officer, som satt till höger om
honom. Den senare tilltalade då genast Bob, i det han uttryckte
sig på utmärkt engelska med blott obetydlig främmande brytning.
— Fånge, ni anklagas för att vara en japansk spion. Till
nationaliteten tyckes ni vara engelsman. Hvad har ni att säga till
ert försvar?
— Engelsman är jag, det är sannt, svarade Bob. — Hvad
det öfriga angår, så är jag sannerligen ingen spion.
— Det är bäst ni redogör för era förhållanden.
— Mitt namn är Robert Fawcett, och jag är ingenjör. Jag
skickades ut för några månader sedan af min firma, på begäran
af japanska regeringen, för att vara till hands, i fall
afståndsmätarna skulle behöfva någon tillsyn. Fartyget, där jag befann
mig ombord, råkade komma upp till Yaluflodens mynning, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
