Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. En stum kines
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekväm plats åt sig, satte sig ned på huk och började under
tystnad förtära sin måltid.
Under några ögonblick samspråkade resten af sällskapet i
dämpad ton, utan att beröra det ämne, som sysselsatt dem, när
nykomlingen trädde in. En eller två gånger tittade den sistnämnde
på Bob, som satt endast på en alns afstånd från honom och
alltjämt såg sig likgiltigt omkring, i det han mekaniskt fingrade på
en liten metallbild, som hörde till de olikartade kinesiska föremål
han hade med sig.
Slutligen riktade mannen ett par ord till honom. Bob vände
ej på hufvudet eller hörde upp med sitt oaflåtliga fingrande.
Mandschuren talade igen, med höjd röst. Bob satt som förut;
han förstod, att han i dubbelt afseende måste vara på sin vakt,
för allt hvad han visste, kunde den okände vara en spion i
Tschang-Wos sold.
Tredje gången tilltalades han med än ljudligare och otåligare
stämma. Nu ropade värdshusvärden ut, att den unge mannen var
både döf och stum och half idiot på köpet.
Mandschuren lät höra en grymtning och hällde i sig en
väldig massa ris, i det han direkte med munnen tömde det
kopparkärl, hvari det legat.
Kännande, att mannens ögon ej längre voro fästa på honom,
iakttog Bob honom förstulet. Han undrade, huruvida mannen
skulle taga förklaringen för god, och han kände, att nu om
någonsin gällde det att ej falla ur rollen, för den händelse mannen
oförmodadt ville sätta honom på prof.
Hans aning besannades förr än han tänkte. Med en plötslig
rörelse kastade mandschuren kastrullen i golfvet, mot hvilket den
föll med stort slammer. Samtidigt snurrade han sig om på
näsorna och fäste sina elaka ögon på den nedhukade gestalten
alldeles i hans närhet.
Bob ej ens ryckte till. Han upphörde med att tumma den
lilla afgudabilden och följde med ögonen kastrullen, medan den
rullade tvärs öfver golfvet och blef liggande. Då såg han sig
omkring med sin tomt stirrande blick, log fånigt och tog åter
upp sin lilla afgudabild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
