Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Vid fiendens port
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hade knarrandet hörts? Han väntade och lyssnade spändt.
Ännu hade icke tystnaden störts. Då begynte han med nästan
omärkliga rörelser draga dörren emot sig, men trots all
försiktighet ljöd då och då ett knarrande, som sände en rysning genom
honom. Ändå var det bättre att riskera många svaga och
afbrutna ljud än ett enda högt och utdraget, och han fortsatte,
förminskande trycket på gångjärnen genom att lyfta hela
låsmekanismen en hårsmån uppåt.
En människoålder tycktes honom ha gått, innan dörren stod
så pass öppen, att han förmådde tränga sig in. Han väntade
ånyo; därpå skred han långsamt och varligt framåt, för att efter
några få steg finna, att hans fot hejdades af en afsats. Han hade
ånyo kommit till en trappa.
Denna gång vredo sig trappstegen i spiral, och när han kom
högre upp, föll en månstråle in genom en smal öppning i muren till
höger om honom; han måste befinna sig i den trappa, som
slingrade sig upp inne i tornet. Han lämnade det matta ljuset bakom
sig och kom åter in i bläcksvart mörker, tills vid nästa krök en
ny smal fönsteröppning släppte in den bleka månstrålen.
Slutligen, när han vandrat uppåt så länge, att det tycktes
honom att den vindlande rundgången aldrig ville taga slut, kom
han ut i fria luften och fullt månsken; han befann sig på tornets
tak. Innan han steg ut ur trappans skydd spejade han oroligt åt
höger och vänster. Taket var tomt. Det var till formen
sexkantigt. Han undrade, huruvida man från de andra tornen hade
utsikt däröfver. Läggande sig ned på knä, kröp han in i skydd
af den mur, som afstängde månskenet, och kom sålunda fram till
bröstvärnet.
Till sin lättnad såg han, att de andra tornen icke voro högre,
utan skenbarligen några fot lägre. När han fortsatte sin vandring
rundt bröstvärnet, kom han fram till en annan trappa, belägen
midtemot den, hvarifrån han kommit. Han gick försiktigt ditin
och fann, att äfven detta var en spiraltrappa, olik den förra
endast i det afseendet, att här ej fanns en skymt af belysning från
några fönsteröppningar.
Han vandrade utför den, steg för steg, mycket sakta, tills
han i en sväng plötsligt hejdade sig vid åsynen af en liten lampa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
