Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5
hade bott i monasteriet, det betydde ingenting, hon
kunde lika gärna ha bott en tid på ett härbärge
Hon hade kallats syster Scintilla, men det namnet
var inte hennes, det tillhörde den gråa
ordens-dräkten, som nu låg avkastad där borta i den lilla
mörka, kalla cellulan. Hon hade drömt en underlig
dröm, som hon inte förstod, nu hade hon åter
vaknat till dagens rätta gärning.
De heliga systrarna på Jungfruberga skulle hetas
vara fattiga, propter Deum pauperes, och kallade
sig själva Deo famulantes, Guds tjänstefolk. Men
där fanns ingen, som inte i högmod skröt för de
andra över den rikedom hon föddes till, och att
tjäna Gud var ju ingen konst för den, som var för
fin att tjäna människor, och som lätt kunde köpa
sig fri från Guds svåraste fordringar. Själva
klostret var mycket rikt och ägde stora jordegendomar
runt om i landet, vilkas odling till Guds ära och
människornas välfärd ivrigt övervakades av de små
systrarna. Abbedissan i Mons Beatae Virginis var
en förnäm dam och syskonbarn till biskopen; bland
de saliga jungfrurna fanns knappast någon, som
inte var högättad.
I gamla tider hade åt klostret skänkts en gård
för att betala en friplats till någon fattig kvinna,
som av kärlek till Gud där ville offra sig helt åt
honom. Under långa tider hade den platsen stått
tom, nu skulle Gerdi ha den, hade biskopen och
abbedissan bestämt. Men Gerdi kände ingen sådan
kärlek till Gud. Vad hon lärt om honom hade aldrig
i hennes tankar blivit så levande, att hans ande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
