Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
välsignar inte folket, han — nej, han befaller oss
alla att vara välsignade, och så ha vi fåtfet. Han
är gul i synen som bolmört, och det allra otroligaste
•— han är helt och hållet utan skägg. Varför grinar
du, käring? Kan inte en biskop ha skägg?
Någonstans har till och med en påve skägg!
— Kom! sade kamraterna och drogo honom med
sig. Vi ska dricka din skål, Magne, du som har
talat med fursten!
— Ja, svarade Magne, ni har redan hunnit bli
berusade allesammans, nu är det min tur.
De trängde sig ut genom folkhopen, som
stannade för att se processionen. De gingo till ölstugan,
som låg mitt emot kyrkan på andra sidan torget.
De satte sig på träbänken utanför fönsterdisken och
fingo ut trästop, som voro skurade vita med enris
och fyllda med porsöl.
— Den ene kallar man god, den andre ond, sade
Magne och räckte sitt tömda stop till påfyllning.
Och båda gör man orätt. Nu har jag i alla fall talat
med den herrn också — men det var ju det jag
visste, han är biskopens vän. Nu är jag färdig.
Nu ska jag dricka, tills jag somnar.
Han var fortfarande upphetsad, men fullkomligt
slut av trötthet. Det ena stopet öl efter det andra
hällde han i sig, såg ingenting mer omkring sig och
brydde sig ingenting omi.
Processionen kom ut ur kyrkan, flöt utför
trappan och slingrade sig över torget bort i en gränd.
Över folkhopens huvuden höjde sig höga, färgrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
