Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7i
Och den unge kände i hela sin själ, att dådet äger
i sig själv en makt, hur andra än må bedöma det.
Slutligen sade mästaren:
— Jag har knektarna efter mig. Jag trodde du
fanns här i kväll.
— Det var väl inte din mening att varna mig?
— Nej.
Magne skrattade till:
— Så tänkte du väl göra mig rädd nu?
Då hörde han, att Gerdi slutade gråta. Han vände
sig till henne, hon lyssnade med vita kinder och
skälvande läppar till sången där inne i kyrkan —
nu övergick kören till böneropet: Kyrie eleison,
Christe eleison, Kyrie eleison!
Hon sjöng ljudlöst för sig själv med de andra:
— Kyrie eleison — Christe, Christe eleison —
Magne sprang fram till henne, tog henne i armen
och skakade henne:
— Du tiger! För honom får du inte sjunga och
bedja — för mig, om du vill, men inte för honom!
Han drog svärdet och sträckte ut det framför
henne:
— Jag har hans blod på klingan än — och du
sjunger själamässa för honom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
