Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Jesu namn, och må drycken ge er styrka att uthärda
den förfärliga död, som väntar er till vår skam!
Utan att öppna ögonen sade gubben bara: ingen
ande — ingen ande. Den unge, som grät, började
skrika:
— Du är inte av de våra — gå din väg till
helvetet, där ska ni alla hamna, men inte vi!
Den andre unge gapskrattade och ropade i yrsel:
— Vi gå till himlen, vi! Skynda på, skynda på!
Han har inte vår lära, vi vill inte dricka hans öl!
Knektarna satte sig åter i gång, och de livdömda
släpade sig vidare. Frälsgive stod som förstenad
och såg efter dem. En av de knektar, som följde
efter, slog ölstopet ur hans hand, en annan stötte
honom för bröstet, så att han tumlade in bland
åskådarna, där fick han slag från alla håll och
knuffades bort.
— En villoande som de andra! ropade någon.
— Han skulle brännas han också, den förbannade
vederdöparen! skrek en annan.
Frälsgive vacklade tillbaka till bordet och sjönk
gråtande ner med huvudet dolt mellan sina armar.
Flickan stirrade förskräckt på Magne, och Magne
sade med rynkade ögonbryn:
—- Så gick det med den galenskapen. Hej —
Frälsgive! Hör på! Nu får du sköta dig själv! Sådana
kamrater vill jag inte ha, jag är en ärlig hantverks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
