Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Ni ha tröttat era djur för mycket? — Vi ha haft
bråttom,, ska vila i natt. Vart ämna ni er själva? —
Här uppåt först, och sen till Jungfruberga. — Så
träffas vi till slut!
Ryttarna arbetade sig vidare åt sitt håll genom
vägens dy, och bönderna sökte sig trötta fram till
sitt nattkvarter. Dagen därpå hände något igen. En
truppsamling, som fursten drog ihop, blev sprängd
och skingrad. En gård, som tillhörde kyrkan, blev
lagd i rykande aska.
Man ska inte gå för nära sig själv. När man
kommer tillbaka till sin ungdoms brända marker,
ska man vara försiktig. Elden slocknar långsamt,
glöden ligger länge het under sot och jord.
Några hundra ryttare ha slagit läger för natten i
skogsbacken nära den gamla kyrkan, som Magne
brände i sin ungdom. Magne sitter själv mitt bland
sina karlar vid en av eldarna. Hästarna äro bundna
bland träden och buskarna ett stycke därifrån.
Några av männen dela ut foder, som de fört med
sig från plundrade gårdar.
En av. hästarna, en kraftig hingst, som Magne
tagit som sin, har blivit skrämd, där han står bunden
vid ett träd, och vill inte lugna sig. Den bruna,
sidenglänsande huden rister av ilande skälvningar,
överläppen dras upp, så att näsryggen, vit och len,
rynkas till ett rasande, föraktfullt grin. Den långa
manen yr omkring honom som ett svart
ovädersmoln, när han kastar med huvudet, stolt som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
