Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Franska helger och högtidsdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-131
för-]{+för+} dessa i Frankrike blivit gravfester istället för de
minnesdagar över eviga livsvärden och nationell odödlighetstro de
ursprungligen avsett att vara.
Att de historiska minnena under denna tid bli särskilt
levande för folket, och att man tycker sig bäst kunna fatta
deras allvar i skenet av de flämtande små ljuslågorna i
gravkapellen, det är obestridligt. Men det är inte endast de
historiska minnenas tunga börda — mest krigsminnen — och
inte endast det parisiska novemberklimatets obeskrivliga
dysterhet, som väcka dödstankarna till liv. Den historiska
utvecklingen har ordnat till ännu ett egendomligt
sammanträffande: dagen efter allhelgonadagen infaller »alla själars
dag» den 2 november! Och denna dag betecknas i de
franska almanackorna med namnet »Les morts», de döda — i
betydelsen alla döda. Den dag, vi förr i världen i Sverige
kallade »alla själars dag», heter här alltjämt med kärv
uppriktighet »alla dödas dag». (I vår protestantiska
kyrkokalen-der äro som bekant både den dagen och den omedelbart
föregående »alla helgons dag» borttagna.)
Bruket att en gång om året fira minnet av alla de i
kyrkans tro avlidna är rent franskt. Det uppkom i den lilla
franska staden Clugny i Bourgogne omkring år 1000. Men
den dagen är numera icke officiell helgdag. Den är något
betydligt mer, ojämförligt mycket större och allvarligare:
den franska befolkningen har stillatigande och utan protest
från något håll tagit den i besittning som sin egen dag
utanför alla kalendrar och all statlig ordning. Börsen har måst
stänga och följaktligen även bankerna. »Les morts» är
folkets verkliga helgdag, som lever med levande liv i allas
hjärtan. Var och en, som har en grav att vårda — och vem
har inte det? — tillbringar den dagen på kyrkogården, där
gravarna smyckas med blommor och tända ljus.
Liksom alla stora helger, jul, påsk, pingst etc., börja
redan dagen före helgdagen med en julafton, en påskafton, en
pingstafton etc., så börjar även »Les morts» redan föregåen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
