Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Min mor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIN MOR.
Ett rum i ljus skymning.
Jag ser först bara en brun vägg — en enkel trävägg,
målad mörkt, mörkt brun. Däröver välver sig en silvergrå
vägg, som försvinner uppåt i mörker.
Ett fönster står öppet — utanför lyser en ljus, klar dager
i rosenskimrande pärlemor.
Vid fönstret sitter en gammal dam med silvervitt hår —
och en ung flickas rosenröda kinder. Pincenéz framför de
ironiska, grå ögonen — och ett skälvande gott och varmt
leende kring munnen.
Vore den damen mig aldrig så främmande — jag skulle
ändå genast veta, att själva den luft hon andas är icke och
kan icke vara något annat än redbarhet. Däri lever hon.
Redbarhet först och sist!
Klart och blånande svalt silar ljuset från fönstret in
genom rosenskimret kring den silverhåriga lilla damen. Och
jag misstänker, att det papper, som ligger på bordet framför
henne, det innehåller mest siffror. Hon har en faiblesse för
sådant som kan uttryckas i siffror — andra värden kunna
naturligtvis också vara bra, på sitt sätt. Men när det är
siffror, då gäller det något man vet — eller måste veta.
Något annat handarbete har hon aldrig brytt sig om.
Men så händer det, att hon lägger ifrån sig pennan och
ser ut över bordet — ut genom fönstret — liksom närsynta
människor alltid se långt bort, där ingenting finns, för att
därigenom få liksom ett slags större trygghet inom sig
själva. Och därinne i det hon själv kan se inom sig, där
finns bara ljus, bara längtan att allt måtte bli gott för alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
