- Project Runeberg -  Valda verk / 1. Ellen - Vattendroppen - Litterära storverk i västficksformat /
40

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ellen. En liten historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter dem med väldiga rörelser. Hon tryckte sig intill honom,
blek, förskrämd.

En smalare väg förde inåt skogen. De följde den. Där låg
ljuset i stora och små fläckar mellan darrande, krypande,
slingrande skuggor. Långt bakom dem sjönk
handklaver-musiken så småningom ner i den stilla, susande tystnaden.
En vind sjöng som en orgelton genom skogen. Överallt bröt
månljuset fram i skälvande knippen och tindrande strålar;
det fanns överallt, syntes överallt mellan trädens raka, sirligt
tecknade stammar och virrvarr av grenar, barr, mossa och
löv.

Här öppnade sig en liten glänta, fylld ända upp till
kronornas toppar med flödande ljus. Fonden var svindlande djup
av svart, buskar och stenar voro glänsande blanka kulisser,
ett halvrasat dike var ramp med tusen kalla, sovande strån.

— Ser du teatern! sade han.

— Spelades det teater här förr i världen?

— Vet inte! Men de kunde ha gjort det. De borde göra
det nu. Plats på scen! ropade han och rösten stannade tvärt
i allt det fuktiga, vita.

Nu ska de komma på höga klackar, med stela rockar,
näpna värjor, stångpiskperuker och trekantiga hattar; med
styva kjolar av blommigt siden, pudrat hår under band och
turban. Trippa, buga och le! Deklamera och kyssa på hand!
Klinga, ni spröda strängar; luta, valthorn och flöjt, spel
opp!

— Men, lilla barn, vad gör du?

Hon kysste sin hand, där han kysst henne förut.

— Kom! sade hon och så gingo de vidare bort.

En liten äng låg öde och ensam. Mitt på ängen dansade
några unga par. Tysta, utan ett ord. Efter en stund hördes

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free