Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ellen. En liten historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skymtar samma glåmiga fattigdom i husen mittemot. Men
högst där uppe ser man himlen. Det är kväll. Över takens
svarta skuggor lysa och tindra små stjärnor. De synas långt
borta, men de synas!
Köksdörren står på glänt, inte för att släppa in luft, som
inte finns i farstun, utan för att släppa ut matos. Nu höras
tunga stövlar dåna med klackjärn djupt nere i trapphusets
avgrund. Dånet stiger uppåt. Det är bergsprängaren, som
kommer hem från dagens arbete. Slägga, spett och dynamit
sover i ett skjul i något berg, där en grund ska läggas.
Arbetaren är hemma nu. Han står som ett litet grått berg mitt
i matos och imma. Han är grå av stendamm, grundvatten,
lera och dynamitrök. Allt är hårt och tungt från slokhatten
över hökögonen till de slitna, grova klackjärnsstövlarna. Ingen
säger något. Ingen hälsar. Han är hemma.
Nu ska han klä av sig i köket. Byta allting, ty han är
genomblöt av arbetets svett. Han ska tvätta sig, klä om sig,
äta och gå igen. Ty på kvällen börjar hans andra liv. Det
liv, som leves för framtiden på Folkets Hus, på sjukkassan,
på kooperativa föreningen, på nykterhetsföreningen, på alla
dessa möten, som sträva genom fattigdom mot framtiden. Där
är också bergsprängarens plats i ledet och dit ska han gå
även i kväll.
Men först måste det sägas, det där, som ska pina honom
som ett piskrapp, först måste det hända något, som ska trycka
ner honom ändå djupare i elände. Han och hans hustru måste
få veta, att deras Ellen vill ligga i soffan hemma, när hon ska
dö, och hon vill ha far och mor hos sig. Ty hon är ung och
rädd, fastän modet inte synes svika. —
Hustrun ställer med maten, arbetaren står orörlig och ser
misstänksamt på den unge mannen. Han misstänker inte
honom, men han vädrar nya olyckor. Han känner sådant.
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
