Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ellen. En liten historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är något som är dött inom en. Det kan inte göras om.
Bort alltså, även om det döda varit ditt, även om allt det
döda är du själv, min älskade.
Intet farväl, vi skiljas inte? — Överord! Här skiljas vi.
Jag är för feg. Jag vågar inte följa dig längre in i ödelanden.
Du går din väg, som jag inte förstår, och jag ser dig gå,
men kan inte hjälpa dig. Du blir utan skydd där borta.
Kommer ingen dig till mötes? Ännu ser jag ingen.
Intet sov i ro, du sover inte? Nej, det är just det! Du sover
inte! Jag känner och vet, att du är vaken och lever, att du
är någonstans. Inte i kistan, inte i graven, inte på
kyrkogården. Där ska din förstörda kropp ligga med ögon, som
så småningom bli vidöppna. Det där är bara en hop med
gammalt du haft. Det är inte du. Men du själv lever
någonstans. Jag vill se dig, tala med dig, var är du, hur —
Frågornas enfald äcklar mig. Lilla flicka med trofast blick,
må dig väl gå på den store Domarens räfst- och rättarting!
Fråga mig om brottet, Domare! Pina inte henne att svara,
om där var ett brott! Kärlek, kärlek, stränge Herre, något
annat var det inte!
Det är vår där ute. Solen lyser över plåttaken och de gråa
stenhusen. Tunna, smutsiga snöfläckar smälta ihop på gatorna
och bilda bäckar och sjöar, i vilka den blanka, blåa himlen
speglas. Mellan sjöarna är stenläggningen torr och för första
gången ren. Fönstren tvättas i hemmen, rutorna blixtra i ny
dager. Kärror och vagnar skramla med helgdagsljud genom
gatorna, som tyckas yrvakna i den starka, soliga vårens luft.
Glädjen kommer, den bryter fram ur snön; det jäser i kälen,
det gror i myllan. Luften är hård och ren och lyser i
kväll-ningen som flammande lågor av guld ocl* grpnt.
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
