Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det var som blekaste lin. Det hade ett allvarligt ansikte, inte
värst gammalt, och kläderna voro gråa som torr lera.
Kunde drängen hitta på allt det där själv? Han var känd
för att vara så enfaldig och trögtänkt, att han sannerligen
inte hade kunnat vara med när Vår Herre förråddes.
Och mor själv hemma på Söråker har ju sett det.
I sin ungdom låg hon på Sjubergena med kreaturen. En
kväll hon lagt sig i bon, hälsade det. Och hon var
alldeles ensam, ingenting såg hon och ingenting hörde hon, det
var något annat som gjordes i mörkret så att det hälsade på
henne. Hon svarade inte, förstås. Det hälsade igen, och hon
teg. Då kom någonting, som damp i golvet, det lät som en
katt. Men där fanns ingen katt. Mor gick upp och lyste, och
då blev hon rädd. Jesus! sade hon högt — hon såg
ingenting alls, och det var därför hon blev så rädd. Men det
försvann med detsamma.
I gamla hyttan, som ligger uppe vid Sjubergssjön, har
det i alla tider funnits en stor, svart katt. Om det nu kunde
vara den, som hade gått upp till mor. Då var det bra, att
hon var så kvick med ordet. Det var en, som arbetade vid
hyttan en gång, och så mötte han katten. Karlen hade
bråttom, så han föste undan kräket med handen så där som man
brukar, men hur det var, så tåldes inte det. Karlen fick en
sådan värk i den handen, att han till slut måste låta doktorn
ta av den.
Gamla gumman borta på Börjelstorp hade finnblod i sig
och visste mycket. Hon låg vid fäbodarna en gång uppe vid
Järven, en liten blank sjö högt bland Sjubergena över
Finnskogen. Det var vid den tiden på sommaren att en ko skulle
bära, så gumman hade händerna fulla, ensam var hon också.
På kvällen, när hon skulle gå in till sitt, mötte hon en padda,
klossa di kallar, som var onaturligt tjock och stinn. Gum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
