Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lite senare. Så att det var inte fel, tycktes det, och Lättman
kände sig riktigt oppspelt, när han sen kom tillbaka och
stannade innanför dörren med händerna i fickorna.
— Gå fram och sätt dig! sa inspektorn.
— Ja står bra här.
— Tag händerna ur fickorna!
— De ä mina fickor.
— Har du något där? Som du inte vågar visa?
— Å nej vars, sa Lättman och drog nävarna ur fickorna,
de ä bara första frälsarn — å här ä den andra!
— Gå din väg, du slipper!
— De va nog bäst, de.
Sen for han till Kalifornien, och där blev han slut, för
han var ovålig med dynamit vid en sprängning.
Här uppe till vänster i backen bakom alla de höga,
brusande lövmassorna ligger bruksherrgården. Bred och vit
svänger vägen upp mellan stenpelama vid grinden. Bakom
rabatter och rundlar med alla sorters blommor och glaskulor
står manbyggnaden av trä med brutet tegeltak, en bred
stentrappa leder upp till porten. Fönsterraderna blänka med vita
gardiner, alla knutar och foder äro mörkt blågrå som band
av stål kring hela den förnäma ålderdomligheten. Och
lindarna susa över de lägre flyglarna, som sträckas ut på ömse
sidor trädgården likt två skyddande armar mot
gallergrinden.
Gamle herrn som bodde där var en munter karl, en riktig
urspegel. Fast han kunde komma så sirlig och siratlig i sin
allra största gråa skorstenshatt över pannlugg och
poli-songer med styva fadermördare upp under öronen och
randig silkesduk instucken i blommig väst med urkedja och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
