Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där ha vi en enkel bild av den skönhetslära, som
förkunnas av förfinade njutningsmänniskor. Det är pittoreskt,
lustigt, till och med vackert att se tiggare i människovimlet,
de ge omväxling octh förströelse åt det kräsna ögat, tiggare
måste finnas, men de ska vara trasigt och brokigt klädda,
inte skrikande stillöst och opassande för den enkla roll de
spela i tavlan.
Sedan den fine herrn gått sin väg, kom en präst och fick
se tiggaren. Vad prästen gjorde behöver jag väl inte säga
er — nej, det förstå vi alla genast. Han förde tiggaren till en
kyrka i närheten, för att själen inte skulle gå förlorad.
Kroppens behov kunde han inte göra någonting åt, därför gav
han ingen allmosa utan gick sin väg, sedan han låtit den
fattige stackaren få några lärorika ord att tänka på för sin
frälsning, medan han stod där på bron och väntade sin död.
Det är inte mycket mer att säga om den saken. Jag tänker,
att lite var känna vi till den prästen och den kyrkan. Men
sedan kom en tredje man gående framåt den där bron, han
såg tiggaren och tog honom med sig till en liten matservering
och lät honom först äta sig mätt, sedan gav han honom
anvisning på ett ställe där han kunde få sova om natten,
sedan köpte han enkla, varma kläder åt honom. Och först
därefter talade han så gott han kunde till tiggaren om varje
människas odödliga livsvärde, det var en tröst för stackaren
att få höra i eländet, och därefter försökte han visa tiggaren,
att även för den uslaste finns det så mycket vackert och skönt
att njuta av och glädjas åt i Guds vackra värld.
Så uttolkade Sven Lilja för sina åhörare den stora,
moderna skönhetsreligionen. Sedan detta var gjort, så att alla
sågo framför sig med lysande ögon det härliga liv det gällde
att nå, började han en smula hastigt och mera i förbigående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
