Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leende överseende för hans små fuffens, de äro milda och
goda — alla slappa, blöta dygder samlas på denna punkt
till en bild av ädelhet att trösta sig med. Men lika litet som
sådana människor döma en tjuv, lika litet hindra de tjuven
att stjäla, då vore de inte ädla längre, tjuven måste ju leva!
Inga funderingar om det ädla eller fina få tänkas ingripa
störande i tjuvens verkliga liv, då skulle de vara obehagliga,
pinsamma och sålunda fientliga, ej vänliga och goda att
smeka sig med.
I tjuvens hela föreställningsvärld finns inte plats för annat
än egoismen, allt vad han gör, tänker och känner har intet
annat ändamål än att tjäna och smeka honom själv. Och på
samma sätt föreställer han sig att alla andra människor äro
beskaffade. Detta ger liv åt alla hans tankar och gärningar.
Förut hade Frasse levat instinktivt enligt sin art, utan att
reflektera. Sammanstötningen med rättvisan blev emellertid
en personlig upplevelse som måste klaras. Var man verkligen
en sån jäkla usling.
Inte! Man var ju en helsikes fin och skicklig människa!
Men det kunde väl hända, att man var farlig för de andra
människorna, som levde skyddade av lagen i sin falskhet och
lömskhet. Därför blev man så här behandlad.
Det behövdes naturligtvis inga långa resonemang och
konstigheter för Frasse, hela tankegången låg färdig som
instinkt när han behövde den. Det gällde bara att släppa
fram den, det gällde att trösta sig själv och styrka sitt eget
självmedvetande, därmed blevo genast alla andra människor
underlägsna och dåliga gentemot det stora, goda jaget. —
Med detta arbete sysslade Frasse under den första
månaden, därjämte rensade han kaffe.
Han frossade av minnen, ständigt var han segraren, den
värste tjuven, erkände ju domaren, jo jo! Man är allt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
