Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som skrivit sin framtidsdröm på väggen — nu kände han
världen, nu var han Lasse-Maja, en stor man, den rike och
mäktige Frasse Gyllenhjelm, fruktad och älskad, prövad av
olyckan, djärv och ädel, sträng men rättvis!
En vacker dag stod Frasse på gatan igen, och paradisets
portar stängdes bakom honom. Gamle Agaton var trött,
hade rest bort för att vila sig, Frasse bar i fickan några
tusen kronor att börja något med, det var avskedet.
Någon katastrof kunde det ingalunda kallas, Frasse kände
det snarare som en befrielse, veckorna hade varit långa, nu
drev han på egen hand för att få andas ut i en mera hemvan
luft.
Han hade inte många dagar njutit sin frihet, då han en
afton hörde en röst viska bakom sig: Den där duger —
och strax därefter klev en stor, grov karl fram, ställde sig
i vägen för honom och lyfte på hatten — men behöll den
med häpen min i handen:
— Nä — sirru — tira — e de inte Frasse?
— Åsse! Brossan! Moss moss!
— Eru muck?
— Ehé de!
— Grabbana stimma du va sänkt fö lösis — få ja
presentera — Tjacke — kamrat!
Jo, här gick man rätt i famnen på tjocka släkten! Åsse
hade lagt av jobbet på verkstan sen hustrun givit sig i väg,
nu gjorde han affärer i kortspelarfacket i stället, hade tänkt
köra på Frasse, som gick och såg ut som en bondis, för
att få ihop ett parti, men inte va de lönt å spela dingel me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
