Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika overklig som de svävande föreställningarna i känsliga
ögonblick. Det händer ju, att en och annan lyckas komma
ut ur virveln och få något arbete, enkelt och tungt — man
ser på sådant med en hemlig rysning: stackars jävel, va
han får knoga nu för di fattia slantarna!
Nu hände sig en dag, att Frasse fick en liten glimt in i
en annan värld — och blev oherrans förbannad!
Det var i Sankt-Hansparken i Kristiania, han gick där och
drev med hatten på näsan i den tommaste slöhet, människor
promenerade omkring honom, musiken spelade på avstånd.
Han släntrade in åt en annan väg, där inga människor
syntes — jo, en ung man, arbetsklädd, gick ett långt stycke
framför honom. Plötsligt stannade den unge mannen, gick
till en soffa, böjde sig ner, stod rådvill en lång stund. På
ännu längre avstånd syntes en herre och en dam,
arbetarpojken sprang efter dem, de stannade.
När Frasse kommit fram dit, hörde han något
obegripligt. Herrn hade tappat en plånbok, när han för en stund
sedan suttit på bänken, den unge mannen hade hittat den
— och inte behållit den! Sprungit efter herrn — och
lämnade nu plånboken tillbaka!
Frasse stannade ett stycke därifrån och väntade, äntligen
skildes den unge arbetaren från de andra. Frasse gick ifatt
honom:
— Hur mycket fick ni?
Arbetaren stannade:
— Fem kronor.
— Hur mycke vad de i plånboken, då?
— Nåra tusen, sa han.
— Varför i jesse namn behöll ni inte plånboken själv?
frågade Frasse ursinnigt — ja, han formligen skalv av ett
raseri, som han inte kunde hålla tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
