- Project Runeberg -  Valda verk / 5. Guds vackra värld. Del 2 /
39

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjö, har intet fäste, väl uite ur fängelset är han spårad och
påpassad, friheten blir kort, efter varje fängelsestraff allt
kortare.

De långvariga inspärrningstiderna ha gjort Frasse alltmer
isolerad. Det blir allt svårare för honom att orientera sig på
friheten. I en människas föreställningsvärld ingå även en
massa andra människor, bland vilka hon ska anpassa sig, hon
måste i en mängd stycken rätta sina tankar och handlingar
efter andras göranden och låtanden. Men för Frasse finns
aldrig mer någon sådan värld av ringaste fasthet, det är
oberäkneligt för honom när och var han ska träffa den han
skildes från sist, även av denna orsak är det honom omöjligt
att planera för sig ens veckor framåt, hela hans yttervärld
flyter isär varje stund, någonting fast existerar inte för honom.

Att varje gång man kommit ut från fängelset sätta sig in
i allt som hänt under ens frånvaro, bara inom ens egen
naturliga omgivning, det är omöjligt, det orkar man inte, det skulle
kräva kraftansträngningar, som skulle visa verklig
livsduglighet — om de bara vore möjliga! Man nöjer sig med att
konstatera de närmaste förändringarna — och driver vidare.

Så är man då hänvisad att växa inåt och neråt, någon
annan utväg finns inte, alla verkliga och andligen givande
förbindelser med yttervärlden äro ohjälpligt avskurna.
Ohjälpligt! Det tjänar ingenting till att försöka göra en sådan
människa levande igen, han är bara skuggan av ett liv, han är
en död som rör sig.

Han har att fortsätta tills maskinen stannar, neråt går
färden, inåt sig själv växer han som en krampsjuk lem,
förkrympt och vanställd blir han allt mer och mer.

Men under dessa dagar, när han driver omkring i
gränderna, rädd för skymten av en polis, förstår han eller anar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:03:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/5/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free