Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Såna galningar! viskade flickorna häpet, fyllda av
outsäglig beundran, det var första gången de sågo ett verkligt
hasardspel tjuvar emellan.
Tjacke envisades med tolv kronor, men lät Frasse behålla
budet vid femton.
Simon darrade och fumlade på handen, Frasse hjälpte
honom, tog klockan och lade en tia och en femma i Simons
knä:
— Vasego — nä tira! Va säjer u nu då, Tjacke — silver!
Tjockt silver! Förti kroner vicken stunn som hälst!
Tjacke kravlade dit, tog klockan, öppnade den, synade den
noga:
— Förti?
Frasse nickade. Tjacke tog upp sin skinnpung, plockade
fram fyra tior:
— Vasego!
Tog klockan, stoppade den i fickan med ett lugnt grin:
— Sjuttiofem kronor vilken stund som hälst! Bara man
kan knepet!
Kicken satt storögd, den respekt han kände för de båda
yrkesmännen rymde även Simon, upphovet till affären —
jäklar i den grabben, han kanse inte va så ny?
Simon själv orkade inte vara bestört över allt detta, han
var för slö och uttröttad, så här skulle det väl vara, det var
det riktiga, pengarna stoppade han på sig så vräkigt han
kunde få kroppen i gång.
Dagen var angenäm, solgasset var skönt, flickornas ögon
stodo på skaft av en löpsk beundran, dem kunde man ha nöje
av, och Frasse började trevla upp sig av alla krafter:
— Hur va namne?
— Tomasson.
— Tomasson? Ä du från Hasselbotten, om ja töss fråga?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
