Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hur så?
— Ja har liksom lite släkt där — dom heter Tomasson,
morbror skulle de väl vara — å kusiner.
— Kusiner — då ä de vi som ä kusiner, då!
— Å jäven?
— Ja, för ja ä född i Hasselbotten å skulle ha släkt i
Stockholm, men dom hade kommi bort, när ja kom dit.
— De e ja, de, Frasse Gyllenhjelm e namne!
Genast blev det litet stelare!
Ansiktena grinade visserligen, men där bakom låg ett kallt
mörker: kom inte närmare! Och det var en sak man aktade
sig för: man talade inte mer om släkten, nämnde inte ens
de övrigas namn!
Det var något som började vakna och röra sig inom
Simon — han försökte trycka det ner och sitta lugn, men
han kunde inte, ångesten kom igen, han visste nog varför,
fast han försökte med våld hålla tanken borta. Hasselbotten,
dånade plötsligt ordet inom honom, det förfärliga ordet, som
släppte lös en storm av fasa inom hans själ — Hasselbotten —
hemmet — far och mor — Ester där hemma — och Lisa —
Lisa!
Han stönade högt och sprang upp, vit som ett lik i
ansiktet — stirrade vilt omkring sig — och satte av i fullt språng
inåt skogen.
— Låt’en vara, sade Kicken, han ä så där, han får snurren
iblann!
— Känner till de där, avgjorde Frasse, de e danssjukan!
Ja kände en grabb som hette Svenne å som kunde ha blivi
den flinkaste affär spojke i hela Sverige, men han hade
danssjukan å gick sönder i Köpenhamn, jaha, så går de. De va
grunt att den här grabben skulle ha danssjukan, för han va
ju min kusin i alla fall!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
