- Project Runeberg -  Valda verk / 5. Guds vackra värld. Del 2 /
110

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fackföreningen höll till på samma lokal som
nykterhetsföreningen, fick hyra den på många försiktiga villkor, ingen
talare fick kallas dit, som inte först blivit godkänd av
nykterhetsföreningens styrelse, socialism var en farlig sak, inte för
sin egen skull, men därför att den drog med sig höga herrars
fiendskap. Folkets eget hus fanns ännu inte på papperet,
långsamt hade småslantarna sökt sig fram till kassan där
grundplåten samlades till bygget, nu stod det åter alldeles stilla
medan arbetslöshet rådde och nöd i hela trakten.

Men gömt är inte glömt, Elias började bli gammal, född
femtiosju, femtio år fyllda i höstas, och ännu var han knappt
ett fjät närmare det som han för tjugu år sen tänkte sig måste
göras under första halvåret för att någonting vidare alls skulle
kunna vara möjligt. Bördan han tog upp i förbigående och
lade på sina skuldror hade vuxit till ett berg, dock släppte
han inte taget! Huset skulle byggas en gång — till en hjälp
och en bättring för folket, att man inte skulle behöva tigga
sig in hos främmande där man inte vågade tala högt sina egna
tankar och inte hade något fast och eget av högre värde att
samla sig kring och försvara.

Det var hans mening om saken, men många var det inte,
som tyckte att det där var något att arbeta för. Under denna
svåra vinter mångdubblades oppositionen mot den försiktiga,
rättfasta kamp i det tysta som Elias företrädde. Det skreks
från alla håll, att nu gav man tusan i alla de många kassor
han ville man skulle samla för en framtid som aldrig kom,
strejkkassor och sjukkassor och byggnadskassor och fan vet
allt, nu hade man tröttnat på allt prat om avtal, som han ville
försiktigt driva fram steg för steg för att binda arbetsgivarna
några år i taget vid små fördelar åt arbetarna — och även
för att ge rum tid åt de ekonomiska förhållandena att anpassa
sig efter den hela världens omvälvning, som sakta ägde rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:03:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/5/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free