Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort å förtjäna — hon förtjänar så mycke pengar — å pengar
å pengar å pengar — så får gossen karameller — å då satt
prinsessan hos kungen — å kungen va så elak — å prinsessan
gick till gossen å ville leka — å gossen slog ihjäl den elaka
kungen — han friade mej, han friade mej, hurra! Å nu
ska vi hurra på en gång — hurra —
Frasse hörde att det kom någon i tamburen. Han vände
sig om, det var Happa Tja.
— Va står du å gapar efter, Frasse?
— De ä en barnunge där inne.
— Ere? De e velan Adas å Gustas grabb, hon brukar ta
honom me sej hit, en sån liten söt grabb, så. Kom, skaru få si!
Happa Tja låste upp, de gingo in. I rummet var kolmörkt,
från köket föll ett glåmigt lampsken in — på golvet satt en
liten fyra års pojke och stirrade emot dem med ett småslugt,
gammalklokt ansikte, ögonen blänkte glasaktigt klara.
De gingo ut igen. När Happa Tja stängde, började pojken
åter sjunga.
— Ada vill inte göra sej av me grabben, hon e så festad
ve’n så de e alldeles ryslitt, å Gustav också i så fall, de e
riktitt rart å si dom me ungen, di leker me’n precis som di
vore barnungar alla tre, å di sjunger för’n å berättar skoj ia
historier för’n. Men Gustav kan ju inte allti vara hemma
när Ada e ute på förtjenst, så då tar hon grabben me sej
å låser in’en här under tiden.
Ada bodde med sin link Gustav ungefär på samma sätt
som Ketty och Frasse hade gjort förr, i ett litet möblerat
rum bortåt Masthugget. Hon var väl inte den första mor,
som frossat av sin fruktansvärda moderskärlek.
Happa Tja var hemmastadd på stället, tjänstgjorde som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
