Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med sådana fantasier fyller han tjocka brev till bekanta,
som ska hjälpa honom en gång att utföra de genialiska
finansoperationerna. Men se där! Gamla vänner — vad äro
de värda? Ingen vill hjälpa honom vidare, hovet flyr från
den fallne Napoleon!
År efter år bli hans fantasier allt djärvare här inne i den
fyrkantiga, gråljusa stenhålan, och ständigt spekulerar han
med sitt huvudsakliga kapital: det förtroende som folk måste
ha till hans genialitet. Men moralboskapen vägrar att vidare
tro på honom! En penibel situation för övermänniskan, den
möderne riddaren av Sorgliga skepnaden!
Den unge fängelseprästen går vidare framåt balkongen
från dörr till dörr och summerar ihop de företeelser, som
rymmas inom hans värld.
Här inne sitter en annan liten människa.
För honom har brottet inte varit någon katastrof,
framkallad av en tillfällighet eller förberedd under en lång kamp
för jagets herravälde. Han är en av dem, som gå ut och in
i fängelset som barn i huset. Han tillhör visserligen inte
kärntruppen i brottets armé, men de lätta skaror, som utan
ordning och vilja driva omkring i närheten av sina vänner
yrkesförbrytarna. Han tillhör dem, vars djupa livstragik
enkelt och flärdfritt består endast i att de äro andligen
märglösa, sakna det minimum av kraft som samhällslivet kräver;
de äro många men synas ändå vara endast en enda, så
jämmerligt likartat är förloppet av de många små eländigas liv,
vars enda krokiga ledning och slingrande rättesnöre utgöres
av alkoholbegäret.
De tumla fram som en väldig skara gråbleka gestalter utan
nämnvärda individuella särtecken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
