Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om nätterna, att någon gick där inne och sopade synder,
som aldrig plånats ut, där en själ bedrog sig själv på sin
renhet och behöll inom sig det onda.
Det strålade ett festligt ljus ur alla fönstren i
Frihets-borg högt uppe på höjden. Elis Erhard och sjömanspojken
Karl Gustav med flickorna kommo vid pass en timmes tid
för sent, och nu ville de inte gå in. De hade visserligen rest
hit för att vara med på festen, men det var ju ändå inte
huvudsaken, och nu kunde man lika gärna vänta utanför
tills de hade slutat prata där inne, man kom tids nog till
kaffet och dansen.
I talarstolen stod en stockholmare och lät mun gå, det
såg pin livat ut här utifrån, där man inte hörde hans oläte,
bara såg hur han prata med händerna och runka med huvet,
Guds ord och amen, aldrig tog det slut! Det var en tusan
så ivrig karl att prata och lägga ut texten, och allvarlig och
bister såg han ut också, unga karln, det där kunde väl inte
vara någe skojitt?
Salen var smockfull av folk — där sutto alla Tomassons
på första bänken, gubben och gumman från Bondtolvan,
dom ä läsare, där satt Ester, som var så tyst och skenhelig
av sig, fast alla visste att gamle dispens son hade haft henne,
och det var därför som smen Elias hade kunnat skrämma
gubben till vad som helst, först tog han bra betalt för Ester
i kontanta pengar, så att smen Elias är inte barskrapad, det
syns nog så fint som det är hemma hos dem med trädgård
och allting, en vanlig fattig arbetare får reda sig utan
blomsterrabatter å syrenbersåer — sen tog gubben Elias
den här tomten till bygget, och det var väl inte för mycket
att folket fick något med av betalningen för Ester, så mycket
pengar som Tomassons har lurat ur arbetarnas fickor, känd
sak är så gott som vittnad, men nu skulle Tomasson inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>