Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och jag som många andra på havet vandra må,
långt bort ifrån min hemort på oceanen blå,
bland främmande nationer jag söka ska mitt bröd,
förutom några vänner, som trösta i min nöd.
I sällskap har jag varit med engelsmänner här
och afrikanska niggrar, som jämt mitt sällskap är,
därtill med spanjorer, portgisare också,
ja alla slags nationer under himmelen den blå!
När brännvinet tog slut, måste Karl Gustav klä på sig
och gå ut till en kamrat och låna mer. Elis Erhard följde
med, förstås, och båda blevo sittande hos några smedpojkar
till långt fram mot kvällningen.
Då började Elis Erhard envisas, att de skulle ut och
träffa flickorna, som de hade stämt möte med nere vid
Skräddars. Karl Gustav ville hellre spela kort, men han
fick ingen ro för Elis Erhard, han måste följa med.
Det kändes kyligt ute, och deras fylla började göra
sjögång. När de svängde in åt Ovissmossen mellan Isakstorp
och Getbacken, började ett sakta duggren sila ner.
Karl Gustav hade svår slagsida, så att Elis Erhard måste
leda honom, öm som en broder av samma butelj, finns
ingen kärlek på jorden, som går upp emot två hopdruckna
pojkars innerliga vänskap, så länge fyllan varar.
Elis Erhard var svåra betryckt! Hans frieri i går kväll
hade totalt misslyckats, jäntan blev bara rädd! Båda två
funderade en lång stund över detta svåra problem, men
kunde inte få klart för sig vad orsaken kunde vara till ett
så fatalt missöde.
— Åjasomtrodde — dufickihop’etsåbra! lät Garl Gustav
bedrövad.
— De kanse kunde vara för att hon inte tyckte hon
kände mej riktitt första gången? undrade Elis Erhard,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
