Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora målarne. Så engelsmännen Whistler och
Brangwyn, fransmannen Manet, svensken Zorn.
Zorn är i själfva verket den ende svenske etsare,
vare sig i äldre eller nyare tid, som hör till de
ledande andarne inom etsnålens och syrans konst.
Både genom sitt verks omfattning och genialitet
samt den egendomligt kraftiga, personliga
tekniken med stora lager och fläckar af parallela
strecklag bildar etsaren Zorn epok, betecknar
ett nytt led i världskonstens utveckling, ett led,
som aldrig skall kunna förbises eller glömmas.
Ansatser till en sådan teknik, som egentligen
endast än en fortbildning af hans ungdoms
penn-teckningsmanér (jämför t. ex. porträtten af C. W.
Jaensson i Palettskrap 1880, februarinumret, och
Hugo Hörlin, novembernumret s. å.) skönjes
redan i de tidigare bladen men möter fullt
utvecklad i en liten modellstudie af en naken
liggande kvinna, lutad in mot ett draperi, hvilken
etsning bär ett så tidigt årtal som 1884. Det
samma år daterade porträttet af Christian
Aspe-lin och väl äfven i någon mån den piprökande
gubben från Siebenbiirgen från följande år röja
en viss påverkan af Rembrandt, men mer och
mer tar Zorns eget streckmanér öfverhanden
och framträder fullt utveckladt 1889 i flera
ypperliga verk såsom det lilla af Föreningen
för grafisk konst publicerade själfporträttet »En
gravör», bilderna af den franske ministern för
de sköna konsterna Antonin Proust, prima
ballerinan vid Stora Operan i Paris Rosita Mauri,
och den amerikanske advokaten Wade sittande
vid sitt skrifbord, samt det storartade bladet
»En premiär», en badande kvinna, som leder
en liten gosse ut i det våta elementet. I denna
serie etsningar står Zorn redan vid 29 års ålder
på höjden af sin konst. Särskildt den leende,
granna dansösen och den grubblande, af
affars-bekymmer nedtyngde amerikanske advokaten
äro utomordentliga prof på Zorns konst som
etsare och som skildrare af lefvande människor.
Hans egendomliga teknik framträder ingenstädes
mera genomförd än i dessa båda blad. Man
har kallat denna teknik »brutal», liknat
strecklagen vid »järnstänger», ja, jag har t. o. m. en
gång hört en durkdrifven svensk etsare, som
förmodligen tyckte, att hans egna blad företedde
ett prydligare utseende, inför Zorns etsningar
förklara, att »det är en skam att behandla
kopparn på det viset»! Ja, det är märkvärdigt,
A. ZORN. PORTRÄTT AF ERNEST RENAN. ETSNING. 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
