Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett sannskyldigt trolleri att utan alls några
konturer, blott med dessa grofva strecklag, som
uppenbara all den rena linjeetsningens kraft
och sjungande glädje, kunna så fullkomligt
modellera figurerna och öfvergjuta dem med ett
dallrande spel af ljus och skugga. Man har
anmärkt, att figurerna framträda och modellera
sig bakom strecken. En riktig iakttagelse! Det
ser ut som figurerna aftecknade sig bakom ett
rinnande vatten eller en lätt orientalisk gardin
af strån och pärlor, och dock hur fullkomligt
de stå där, laddade med lif och rörelse!
Den etsarebana som började så lysande, har
sedermera fortsatts under årens lopp, stundom
i jämnhöjd med bladen från 1889, stundom
åtskilliga grader under dem. Upp och ner är
natursnillets art (tänk pä Strindberg!) Efter en
svag sak kan omedelbart följa ett mästerverk.
Så har det varit och är alltjämt med Zorn och
hans etsningar.
Här afbildas 4 af hans mästerverk. Först
Själfporträttet från 1890 med fru Zorn stående
i bakgrunden, lätt leende och drömmande, medan
hennes man med ritstiftet i handen skarpt fixerar
paret i spegeln. Det är ett af Zorns ståtligaste
blad och visar den 30-åriga konstnären i full
behärskning af etsningskonstens svårigheter.
Det nästa bladet är Cigarettrökerskan från året
A. ZORN. PORTRÄTT AF FRU MAJA LJUNGLÖF, FÖDD VON
HEIJNE. ETSNING. I9OO.
1891, åter ett af hans fruktbaraste år som etsare,
då en rad af utmärkta blad ånyo sågo dagen.
Jag har hört Zorn en gång förklara detta blad
(som publicerades af Föreningen för grafisk konst)
för sin bästa etsning. Den lilla muntra damen
spritter också formligen af lif och lust, där hon
tittar upp med de stora vackra ögonen under
det burriga håret, medan cigaretten hvilar i den
lilla handen, som konstnären modellerat på ett
så beundransvärdt sätt med blott några fa
summariska streck.
Sedan kommer den väl berömdaste af Zorns
etsningar, det 1892 utförda porträttet af Ernest
Renan. Den store franske orientalisten och
religionshistorikern hade låtit öfvertala sig att sitta
modell för Zorn på det villkor, att det blott blef
en gång och att sittningen inte skulle räcka
mer än en timme. Det var i april 1892. Renan
(som dog ett hälft år senare) var då redan
mycket sjuk. Han slog sig ned vid sitt
skrif-bord, och Zorn fullbordade på den bestämda
tiden en blyertsteckning af den gamle lärde
bretagnaren med det väldiga tänkarhutvudet,
och han lyckades på den knappt tillmätta tiden
till den grad träffa likheten i utseende och
ställning, att Renans hustru och son blefvo
stormförtjusta. Det är ett kapitalblad bland Zorns
etsningar. Hur utomordentligt fri och spirituell
är ej tekniken! Se t. ex. ansiktets
modellering, hårets öfverdådigt lätta och
säkra behandling, kroppens trötta hållning
och de bredt nedsablade, ofta
öfver-springande linjer som bilda dräkten med
dess spel af ljus och skugga! Hur
lef-vande är ej intrycket af tanketyngd öfver
den mäktiga pannan, af melankoli i de
stora tunga ögonen under de buskiga
brynen, och på samma gång hvilar det
öfver hela gestalten den breda tryggheten
af den grånade forskaren vid sitt
arbetsbord midt ibland de kära folianterna.
Som så talrika gånger i sina bilder (t. ex.
själfporträttet i Nationalmuseum, äfven
Cigarettrökerskan) har Zorn äfven här
placerat figuren diagonalt i bildytans ena
hälft.
Den fjärde etsningen slutligen som här
afbildas är en af Zorns mest typiska
bilder af ung kvinnlig charm. Fröken
Maja von Heijne (nu fru Ljunglöf) har
både målats och etsats af Zorn år 1900.
Målningen af den unga svenska
skönheten, hvars klara hull på ett högst
raffi-neradt sätt bryter sig mot det röda
päls-garnityret af räfskinn och den, såvidt jag
minns rätt, gröna sidenklädningen,
tillsammans bildande en utsökt färgharmoni,
finns i Berlins Nationalgalleri. Etsningen,
som återger samma framställning blott
vänd åt motsatt håll, synes mig ej fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
