Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT STANGENBERG. »PORTRÄTT AF GUSTAF FJÆSTAD.»
BLYERTSTECKNING I9IO.
nedstigande teckning, som neutraliserar vågornas
inåtflyende tendens. Det finns en tafla med
spår af medar i snön. De gå inåt, men
förträngas dock ej märkbart perspektiviskt, ty
konstnären har med stor omsorg dragit kälken
Uppför en backsluttning i förgrunden och
därigenom motiverat spårens parallelhet. Just
slädspår i snö är det djup-tecknande snömåleriets
bästa repoussoir. Däraf märkes Fjæstads
välgörande säkerhet i mål och medel.
DE FRIE (HALLINS KONSTHANDEL).
Trots sina fula taflor och sin förfärande hårda
teknik, väcker Törnros det varmaste intresset
af dessa utställare.
Han målar alltjämt mäst interiör. Och känner
den lya, han skildrar som sitt eget innersta.
En dörr står vidöppen i förkortning mot
åskådaren, den har en fantastisk bredd, som jag
fruktar icke öfverensstämmer med dess
förpliktelse att passa in i dörramen. Men genom detta
öfverdrifvet frikostiga öppnande blir ingången
som ett gap. Blickarna sugas in i hemmet med
de uttrampade trösklarne och stora kakelugnarne,
och väl inkommen märker man att den hemska
hårdheten i teckningen och den giftiga färgen
visserligen antyda, att detta är en bostad för
en sago-häxa, men dock för en i grunden
godmodig och hemtreflig dylik. Törnros har också
rötter i fantasifulla primitiva konstepoker. Men
han borde veta, att för en verkligt trollkunnig
lefver allting i den för vanliga människor döda
omgifningen. En trollskicklig
sagoprinsessa berättas ha lagt en
trästock i sin säng, då hon rymde,
och stocken lefde och pratade och
kunde svara i prinsessans ställe
på häxans fråga, om hon var
hemma. Men Törnros älskar mest
och nästan uteslutande den gröna
och violetta dörren. Det stackars
golfvet ligger så ömkansvärdt
lif-löst på hans taflor. Dessa
bräder ha ändå deltagit i hemmets
)if, tittande med hundra
kvistögon, och för hvart steg som
trampat på dem har deras ådror
tvingats fram i relief. Sådant står
att läsa i Konrad Witz’ och Jan
van Cycks pannåer, och i Diirers
grafik finnes likartade värden. Det
är oundvikligt att mäta en modern
konstnär med gamla mästare, om
han arbetat i samma tendenser
som de. Dem skulle han studera
för att finna de trappsteg, som
skulle föra hans konst till ett helt
annat högre plan, än det
intresseväckande begynnelsens, där han
nu står. Landskapen borde icke ha varit med.
Ute-världen är Bianchinis område, som han
ser med samma förhärdande skarpa pupill som
Törnros sina rum. Ehuru hårdnandet här skridit
till forstening, i bästa fall till bildandet af
glansrika halfädelstenar. Gula blomklasar äro fästade
som stenar på blå fond, medan skuggan
inkrus-terar sitt ornamentala mönster i sanden.
Påminner mig ha sett liknande motiv långt
fullkomligare behandladt af målaren förut.
Samma starka djupverkan som dessa båda
målare, samma påtagligt fasta materiel som
konstverkets byggnadsämne utmärka Thorgny
Dufvas snölandskap. Ett själsligt innehåll
frapperar ofta hos honom. Denna grågröna å, som
ormar sig djupt nedskuren genom den döende
snön, har en personlig dolsk mening. Om han
är målmedveten här, så är han i lika hög grad
famlande i andra fall, t. ex. i en fjärrvy öfver
en vik med furuskogar å stränderna. Hvarken
en bestämdt skanderande komposition ej heller
en trofast redogörelse för en rektangel
naturskönhet. Några smådukar af samma hand höra
till de obetydligheter, som icke bort uppträda.
Olik sina kamrater söker G. Torsander
ytefifek-ter. Han målar månskens-snö, delar upp snön
i violett och två gröna toner och når för det
första en illusorisk belysningsverkan, för det
andra just genom pricknings-systemet en
matt-artadt jämn yta. Däruti är han lik Fjæstad.
Figurmåleriet firar inga triumfer. Både
Sievert-sen och Fischer, som levererat figurer, nå högre
i vissa landskap, den förre i en kvällsolsbelys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>