Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på kvällen. Under densammas visartafla läses
ordet: Stockholm, hvilket tyder på att vi
befinna oss i hufvudstaden. Möblerna, dräkterna
och perukerna angifva, att kalaset hålles på
1740-talet. En osökt naivitet genomgår hela
skildringen, ehuru konstnären-yrkesmålaren icke
förmått skildra den så som han kanske önskat;
men det rår han nog icke för. Uppgiften har
växt honom öfver hufvudet.
Ett annat samkväm från ungefär samma tid
finna vi skildradt i spinettlocket (n:r 1,266)
därunder. Här är det aristokratiens lif som skildras
och med något större konstnärskap. Vi befinna
oss här på ett adligt gods, med en rik
rums-interiör. I midtsalongen, genom hvars öppna
altandörr man ser ut öfver ett bergigt
flodlandskap, befinner sig ett musicerande förnämt
sällskap, värdinnan sjunger, ackompanjerad af en
flöjtblåsande kavaljer och en dam som spelar
luta. Ett stycke bakom dem står en annan
kavaljer, som dock ej tycks bry sig om
musiken utan passar på att kurtisera pigan, när alla
vända ryggen till. Det är sålunda vinet och
kärleken, som förhärligas i dessa båda
genrestycken, hämtade från olika lager i det svenska
rokokosamhället. I betraktande af de få
tillfällen, den tidens svenska konst gifvit oss att
blicka in i tidens lif — hvilket däremot vi ha
rikliga tillfällen att studera i litteraturen, tack
vare främst Karl Mikaels odödliga sånger —,
hafva dylika målningar i all sin anspråkslöshet en
kulturhistorisk uppgift att fylla.
KERAMIKEN.
I porslinsleran och fajansen funno
rokokotidens konstidkare ett det lämpligaste material
för sin konstutöfning. Leran fogade sig villigt
äfven efter modellörens mest fantastiska ingifvel-
ser och tillfredsställde hans smak för det
bisarra och regellösa; och den hvitglaserade ytan
utgjorde ett det lämpligaste underlag för
anbringandet af de eleganta dekorationsmotiv i
guld och färger, hvarmed målarens
uppfinningsförmåga förstod att pryda dessa föremål. Så
kom det sig, att rokokotiden blef en gyllene
tid särskildt för den keramiska konsten, som
då också firade triumfer. Det var således att
vänta, att denna konst skulle blifva rikligt
företrädd på utställningen. Så är också fallet.
Vi känna alla, att det var under denna tid
som våra båda keramiska fabriker Rörstrand
och Marieberg uppstodo (den förra år 1726,
den senare år 1758) och genom sina särdeles
ur konstsynpunkt framstående tillverkningar
kommo att med all rätt jämställas med de
främsta dåtida keramiska fabriker, särskildt
hvad fajanstillverkningen beträffade. Vid
Rörstrand tillverkade man nämligen icke porslin och
vid Marieberg begagnade man sig af
porslinsleran hufvudsakligen endast för mera speciella
tillverkningar af småsaker, såsom de bekanta
krämkopparna, för figuriner, koppar och
tedosor m. m. Rikedomen på former och färger
samt den höga tekniska ståndpunkten gör sig
ypperligt gällande i den mängd alster från dessa
fabriker, som fylla montrerna å ena långväggen
i den till höger varande utställningssalen. En
stor del af dessa tillhör Rörstrands museum,
som förut varit tämligen okändt för den stora
allmänheten. Vi ha här återgifvit några af de
mest i ögonen fallande föremålen, hvart och
ett typiskt för tidens konstsmak.
Bordsprydnaden (kat. n:r 790) visar i sina buktiga linjer
och sina mussleformer med de båda blåsande
tritonerna, som placerats nedanför skålen, de i
den äkta rokokon förhärskande motiven, sopp-
I.JUSSTAKE. MAR ISBERGS FAJANS.
BORDSPRYDNAD. RÖRSTRANDS FAJANS. URNA. STRAI.SUNDSFAJ ANS, 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
