Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vida skild från denna Schreckenskammer var
Alice Nordins utställning, som icke endast
genom sina växtdekorationer verkade
blomstersamling. Hennes bästa arbete, en knäböjande
naken kvinna i marmor, reste sig upp som en
blomma från marken mot himlen. Här är
motsatsen till den frysande kvidande Februari, det
är den ljusaste varma juli. Det är tydligen en
sällsynt skön modell, skildrad på ett
öfverty-gande sätt. Ett väl utbildadt muskelsystem
leker bakom det kvinnliga fettlagret. Denna,
som man är frestad att antaga, porträttmässigt
naturalistiska staty, har till sin fördel dock icke
undgått att beröras af tidens sträfvan efter enkla
geometriska grundformer. De tre små syskonen,
enhetligt genomträngda af en idé »Gässena
komma» äro ett älskvärdt bevis på Alice Nordins
småkonst, f. ö. det bästa exempel som kunde
väljas, de statuettomhvärfda lampfötterna och annat
stannade långt under denna grupps nivå. Lika
litet intresse uppväckte de både själ- och
formlösa porträttbysterna på den Nordinska
utställningen.
Detsamma gäller med få undantag skulpturen
på Svenska Konstnärernas Förenings utställning.
Särskildt nedslående — för att välja ett urbant
uttryck — är Charles Fribergs Forsellbyst,
placerad på en hedersplats midt i salen.
Strandman har en statyett »Blommor» som Konst och
Konstnärer förut afbildat. Den lilla utställningen
har f. ö. en mycket stor procentsats goda
arbeten, men en så föga enhetlig uppsyn, att det
ena ideligen slår ihjäl det andra. I större
expositioner kunna heterogena ting samlas grupperas
i olika salar och njutas hvar för sig. Här ryter
ALICE NORDIN’. »GÄSSENA KOMMER.» BRONS.
t. ex. Kallstenius’ praktfullt hårda blå vatten
ihjäl Borghs mjuka landskap, och Anton
Genbergs i rad hängda likartade snöstämningsserie
begår själfmord; placerade på annat sätt, skulle
målningarna antagligen gjort sig bra. Oskar
Bergman hänger dock i frid i ett litet sidorum och
etalerar sina stiliserade löfverk, som alltid fröjda
ögat. Sammastädes, också väl placerad, en
brunröd lada af fru Wigert Österlund, som har ett
praktfullt färgdjup.
Lotten Rönnquist förvånar genom att ställa
ut två modellstudier, visserligen s. k. goda
arbeten, med hvad mer? I stället för att, som
man vet att hon kan, utbreda stora lysande
dukar med dekorativa landskap.
Som motvikt till professor Bergströms söta
landskap finnas lyckligtvis Hugo Carlbergs
seniga och färgmustiga snöstycken. Hela
utställningen är ett af de otaliga exemplen på
de många småexpositionernas ogagn. Låt dem
hellre gå upp i en stor med festivitas ordnad
årligen återkommande salong, vid hvilkens
ordnande det finnes konstmaterial, tid och pengar
och urval af kommissarie- och hängareförmågor
nog för att möjliggöra en vacker placering. A.
Brunius har i dagspressen redan gifvit ett
mo-tiveradt uttryck för denna önskan, som synes
mig mycket betydelsefull för hela vårt konstlif.
Det är eget att Svenska Konstnärernas Förening,
som så ofta och förtjänstfullt sträfvat efter att
samla skarorna till stora uppvisningar, nu själf
presterar en så liten och som helhet så formlös
utställning.
Johnny Roosval.
Karl wahlin: krxst josephson.
EX MINNESTECKNING. FÖRRA
DELEN 1851 — 1879. SVERIGES
ALLMÄNNA KONSTFÖRENINGS
PUBLIKATION XIX. 1911.
Ernst Josephson är både genom sin konsts
stora och tjusande egenskaper och genom hela
sin varma, på en gång lidelsefulla och milda
personlighet en af de mest fängslande gestalterna
i vår moderna målarkonst, liksom han
otvifvel-aktigt är en af dess krafter af allra första rang.
Begåfningens rikedom och frodighet faller
betraktaren genast i ögonen. Josephson är cj
blott en verklig målare, hvars färg i hans bästa
stycken lefver och blossar med ett eget
hemlighetsfullt lif. Han är äfven skald af starkt
subjektiv och romantisk läggning och med verklig
ingifvelse. Han är ej blott en älskad och
af-hållen kamrat och sångare, som sjunger i:a bas
i kvartetten och roar alla med sitt blixtrande
och älskvärda lynne, men en stridsman med
glödande ifver, som är den förste att med sina
tidningsartiklar i Dagens Xyheter 1884 gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
