Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GABRIEL STRANDBERG. PORTRÄTT. OLJEMÅLNING.
att finna hela den svenska afdelningen inhyst
i ett obetydligt rum, som till storleken var
tredjedelen af Danmarks. Härvid må dock rättvisligen
erkännas, att de flesta andra länder, äfven
stormakterna, voro ungefär lika illa representerade,
och att de italienska ärrangemangen på denna del
af den stora utställningen voro under all kritik.
Ett porträtt af drottning Kristina, efter David
Beck, några vackra akvareller af Egron
Lundgren, två landskap af Palm, Laureus’ Ave Maria,
några teckningar af Stäck och litografier af
Bill-mark, en porträttbyst af Byström, ett
ungdomsporträtt af Sergel samt en del reproduktioner efter
Sergel, detta var det huvudsakliga af hvad som
fanns att se och kunde naturligtvis icke göra
anspråk på att i någon mån fullständigt illustrera
Sveriges konstnärliga förbindelser med Italien.
Så mycket bättre var lyckligtvis den
moderna svenska konsten tillgodosedd. Genom
förmedling af utställningens kommissarie hr Anshelm
Schultzberg hade erhållits en på det hela taget
synnerligen förmånlig lokal, belägen inne i det
stora italienska konstpalatset och omfattande en
större midtsal med 3 smärre sidorum, alla med
öfverljus, samt därtill en rätt rymlig korridor,
lämpad för uppställning af skulpturarbeten.
Belysningen i salarna var god, ehuru en smula
kall, och utrymmet, hvilket i förhållande till
hvad som erbjudits flere andra stater var
jämförelsevis betydande, hade ytterligare ökats ge-
nom uppställande af skärmar i den stora
huf-vudsalen. Lokalens utseende förhöjdes i hög
grad genom smakfulla öfverstycken på dörrarna
och andra dekorativa detaljer, som välvilligt
utförts af målarne Hjortzberg, Månsson, Berggren
och den i Rom bosatte skulptören Adolf Jonsson.
Hvad de utställda arbetena angår så var det
visserligen en beklaglig förlust, att hela
Konstnärsförbundet lyste med sin frånvaro. Men då
förbundet funnit lämpligt att äfven i detta fall
fasthålla vid sin ensidigt drifna politik att icke
utställa tillsammans med andra, med risk att
den svenska konsten inför utlandet skulle
framträda fattigare än den är, så fanns intet annat
för vederbörande att göra än att på bästa sätt
söka öfverskyla förlusten. Och det visade sig
nu, hur oklokt allt småsinnadt kotteriväsen i
själfva verket är och hur främmande för större
konstnärliga synpunkter, ty liksom det förut i
Berlin framgått att förbundet ingalunda ensamt
är i stånd att representera den svenska konsten,
åtminstone icke sådan den ter sig just för
ögonblicket, så fick man nu ögonen öppna för den
sanningen att det icke ens är oersättligt. Men
att så är förhållandet därför får man visserligen
till stor del tacka just förbundet själft, som
genom sitt långvariga och målmedvetna arbete
haft ett hälsosamt och utvecklande inflytande
äfven på sina motståndare. Man konstaterade
med glädje, att nivån sedan några år tillbaka
blifvit höjd öfver hela linjen, att man var på
väg mot realiserandet af det stora faktum som
STEPHAN JOHANSSON. PORTRÄTT. OLJEMÅLNING,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
